Skip to main content

Spoken Pangasinan: Pangigapoan

Spoken Pangasinan
Pangigapoan
    • Notifications

PANGIGAPOAN

1. TONGTONG

Maéstro:Masantós a kabuasán ed sikayó, agági.
Manáarál:Ontán met ed sikayó, kúya.
Maéstro:Siák si Pedro. Tagá ak San Fabián, Pangasinan. Tagá inér ka, agí?
Manáarál:Tagá ak New York, New York, kúya. Siák si John.
Maéstro:Komústa ká ey, John?
Manáarál:Maóng met, kúya.

2. INPANPASAL

Inbagá:Siák si Pedro; tagá ak San Fabián.
Tepét:Tagá inér ak, ey?
Ebát:Tagá ka San Fabián.
Inbagá:Siká si Bill. Tagá ka Kansas.
Tepét:Tagá inér ka, ey?
Ebát:Tagá ak Kansas.
Inbagá:Sikató si Harry, tagá San Francisco.
Tepét:Tagá inér ey?
Ebát:Tagá San Francisco.
Inbagá:

Sikamí si Pedro tan si Bill. Tagá kamí San Fabián tan Kansas.

Tepét:Tagá inér kamí, ey?
Ebát:Tagá kayó San Fabián tan Kansas.
Inbagá:Sikayó di Harry tan si John. Tagá kayó America.
Tepét:Tagá inér kayó, ey?
Ebát:Tagá kamí America.
Inbagá:Sikará di Ben tan si Bill. Tagá rá New York. 4
Tepét:Tagá inér irá?
Ebát:Tagá rá New York.
Inbagá:

Sikatayó di Pedro, si Bill tan si Harry. Tagá tayó Pilipinas tan America.

Tepét:Tagá inér tayó?
Ebát:Tagá tayó Pilipinas tan America.
Inbagá:

Sikatá si Pedro tan si Harry. Tagá ta America tan Pilipinas.

Tepét:Tagá inér ta?
Ebát:Tagá ta America tan Pilipinas.
Inbagá:Pára siák may líbro.
Tepét:Pára siopá may líbro?
Ebát:Pára siká.
Inbagá:Pára sikayó may rósas.
Tepét:Pára siopá may rósas?
Ebát:Pára sikamí.
Inbagá:Pára sikará may kártaplúma.
Tepét:Pára siopá may kártaplúma?
Ebát:Pára sikará.
Inbagá:Pára siká may yóyo.
Tepét:Pára siopá may yóyo?
Ebát:Pára siák.
Inbagá:Pára sikamí may láta.
Tepét:Pára siopá may láta?
Ebát:Pára sikayó.
Inbagá:Pára sikatá rámay bayáwas.
Tepét:Pára siopá rámay bayáwas?
Ebát:Pára sikatá.
Inbagá:Pára sikatayó may baráng.
Tepét:Pára siopá may baráng?
Ebát:Pára sikatayó.
Inbagá:Siák si Pedro. Siák so maéstro yo.
Tepét:Siopáy maéstro yo?
Ebát:Sikayó, di (máma) Pedro.
Inbagá:Sikará di Nána Susing.
Tepét:Siopá rá ey?
Ebát:Sikará di Nána Susing. 5

3. *SOMARIO (BALON SALITA)

Tongtóng tan inpanpasál

a(-n); ágew; agí; ak; America; arál: manáarál; atchí; di; ed; eg; inér; irá; ka; kamí; kayó; komósta; kúya; maéstro; maóng; masantós; may; met; ngárem; ontán; pára; ra; rámay; si; siák; sikamí; sikará; sikatá; sikatayó; sikató; sikayó; siopá; so (-y /V__); tagá; tan1; yó.

Aróm

aróm; baga: inbagá; bálo; ebát; pasál : inpanpasál; salíta; somário; tepét; tongtóng.

4. INPANPASAL

(1) Masantós a ágew ed siká, agí.

(2) Onlá kamí la.

6

(3) Onurán nabuás.

(4) Onakár ak.

(5) Antótan?

(6) Líbro tan.

7

(7) Ón, líbro ya.

(8) Andí, aliwán líbro ya.

(9) Inmurán kárumán.

(10) Inmakár ak.

8

(11) Líbro tan, aliwán lápis.

(12) Onlalábi la.

(13) Onáakár ak.

(14) Onlá kamí la. Tíla la!

9

5. SOMARIO (GRAMATIKA)

(a)Pronombre:Kláse ‘sasalitaén’.
+Verbo__-Verbo__
ak
ka
Ø
itáta
itayótayó
kamí
kayó
irá (rá /V__)
(b)Pronombre:Kláse ‘independiente’.
siáksikamí
sikará
sikatayó
sikásikayó
sikatósikatá
(c)Verbo:Klase ‘man-, on-, maN-’.
nabuásnátan lakarumán
man-man+CV1-nan-
on-on+CV1--inm-
maN-maN+V1-aN-
Bilbílang
lamótnabuásnátan lakárumán
(on-+)akáronakáronáakárinmakár
(on-+)batíkonbatíkonbábatíkbinmatík
(man-+)sigarilyó

mansigarilyó

mansisigarilyó

nansigarilyó
(maN-+)kanmangánmangákanangán
10

(d) Demonstratives

lamótkláse
TepétSímple
daisét dakél

asinggér ed siák

yaantóyayaráya

asinggér ed siká

tanantótantanrátan
arawímanantómanmanráman

6. SOMARIO (BALON SALITA)

ágew (on-); akár (on-); aliwá; *andí; antóman; antótan; antóya; áral (man-); arawí; asinggér; aso; *bái; báka; baldó (man-); baráng; batík (on-); bayáwas; duég; iróng (on-); *itá; *itayó; kán (*mangán); *karumán; kartaplúma; kawayán; kiéw; kilométro; *la; *la (on-); *lábí; lábi (on-); *láki; lápis; láta; líbro; loksó (on-); lorém (on-); *máma; *man; *manók; *nabuás; *nára; *nátan; nióg; urán (on-); *on; óto; pawáy (on-); pusá; rósas; sapár; *tan2; *ya; yóyo.

Arom

biláng: bilbílang; daisét; dakél; gramátika; independiénte; kláse; lamót; pronómbre; salíta; sasalítaen; vérbo.

7. DAISET A PANGALAWAN

(a)       Anlóng ed Panaggímper
Waláy alkansiák ya kawayán
Inágew ágew kon kargaán
Sakéy síntimos no Lúnes
Sakéy síntimos no Mártes
Sakéy síntimos no Miércoles 11
Ontán met no Juéves tan Viérnes
Agkó saewén ya pélagan
Gastosén ko no mamáurán

Bálon salíta

ag-; ágew; inágewágew; alkansiá; anlong; gástos; gimper: panaggimper; Juéves; karga; ko (-k /V__); Lúnes; urán: mamáurán; Miercoles; no; saew; sakéy; sintimos; Viernes; walá.

(b) Crossword

5_____ a 7_____ ed sikayó, 1____.

2_____ ya, aliwán asó.

Púnti tan, aliwán 4_____.

ak + irá = 6_____

Tagá 9_____ sikayó, 3_____

mangán, 10_____, angán

Onbatík? Andí, on- 8___

12

(c) Scrambled letters

  1. ANUNONA NARUT
  2. RAMA RAPAPA YIP BANGOS?
  3. LAKI LATA NO - LIMA LA
Next Chapter
Introductory Lesson
PreviousNext
© 1971 by University of Hawaii Press
Powered by Manifold Scholarship. Learn more at manifoldapp.org